Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog
Jonas Öhlund - Skogforsk
Törskate som är en rostsvamp som angriper tall. Den förekommer i två former; en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en som sprids klonalt, från träd till träd (Peridermium pini). Bägge varianterna infekterar trädet via klyvöppningarna på årsbarren, oftast på någon gren, och följer sedan kambiet in mot stammen. I värsta fall tar sig svampen hela vägen in till stammen och kan därefter sakta strypa trädet till döds. Det saknas idag mycket kunskap om skadeförloppet på unga tallar och dess utveckling över tiden samt hur stor andel av de angripna individerna i ett törskatedrabbat tallbestånd som kommer att dödas av svampen. Syftet med projektet är att följa skadeförloppet på individnivå i permanenta cirkelprovytor i röjningsskogar. Totalt ingår 240 cirkelprovytor fördelade på åtta försökslokaler från Tornedalen i norr till Jämtland i söder. En viktig del av projektet är att inledningsvis noga klassificera och beskriva de olika skadegraderna och skadetyperna för att sedan kunna koppla detta till trädets långsiktiga chanser att överleva och kunna bli beståndsbildande. I förlängningen är målet med projektet att bidra med ett förbättrat beslutsunderlag för att kunna utfärda kvalificerade skötselråd i törskateangripna tallungskogar.
CT-Tör 2: automatisering av törskatedetektion med datortomografi
Kari Hyll - Skogforsk
Dick Sandberg - LTU
I ett föregående projekt visades att 3D-röntgen (CT-skanning) kunde användas för att detektera skador till följd av törskate i tallstockar. I det här projektet ska detektionen automatiseras med hjälp av maskininlärnings- och AI-algoritmer. Ett principiellt regelsystem kommer tas fram för hur detekteringen av törskate ska tolkas baserat på läge och utbredning i stocken. Metoden ska verifieras med hjälp av den så kallade stambanken, en stor mängd bilder från CT-skannade stockar. Vetenskaplig publicering för att sprida resultaten är också en del av projektet.
Hur många planterade plantor försvinner?
Jonas Öhlund, Mattias Berglund, Märtha Wallgren, Rasmus Sörensson - Skogforsk
Föryngringskollen är ett av de enskilt största föryngringsprojekt som startats i Sverige där totalt mer än 2 500 föryngringar och 200 000 plantor kommer att inventeras. Projektet tar sin utgångspunkt i flera studier som har visat att 20-30 % av alla plantor som planteras i skogsbruket dör redan under de första åren efter planteringen. I inventeringar samlas stora mängder data om plantorna och planteringspunkterna med målet är att hitta orsakssambanden till det höga plantbortfallet. Ett överraskande resultat från 2022 års inventeringar var de låga registrerade plantantalen framför allt i Norrland och Svealand. En möjlig delförklaring till detta är att de plantor som dör kort efter plantering hinner försvinna till tidpunkten för Föryngringskollens inventering på hösten efter den första tillväxtsäsongen. Syftet med detta projekt är därför att undersöka hur stor andel av de planterade plantor som dör och helt hinner försvinna under det första året efter plantering. Genom att nyttja två tidigare insamlade dataset där plantornas ”försvinnande” noga registrerats kan vi få en bättre uppfattning av hur många döda plantor som missas vid Föryngringskollens inventeringar. Projektet kommer att tillföra mycket värdefull kunskap till Föryngringskollen och utgöra ett viktigt kunskapsunderlag för de åtgärder som bäst bör sättas in för att öka plantöverlevnaden i våra föryngringar.
Älgbetets roll i Norrlands multiskadade tallskogar och konsekvenser för framtida värdeutveckling med avseende på skogsproduktion, ekonomi och naturvård i skogsbruket.
Märtha Wallgren - Skogforsk
Projektet syftar till att utreda om älgbete kan vara en underliggande faktor som driver på uppkomsten av multiskadad skog i Norr- och Västerbotten eller om betesskador och svampskador är frikopplade fenomen som råkar sammanfalla över stora arealer ungskog. För att kunna förutsäga vad utvecklingen av multiskadade bestånd kommer att innebära för framtidens skogar i norra Sverige, kommer data över trädtillväxt och beståndsdynamik att insamlas årligen under tre år. Utifrån dessa data kan produktionsmässiga och ekonomiska förluster beräknas, liksom förutsättningar för naturvård i skogsbruket.
Läs slutrapporten här
Öppen bilddata för AI och maskininlärning
Jan Johansson - Skogforsk
Maskininlärning med AI-baserad bildanalys innebär stor utvecklingspotential för forskning och utveckling av nya innovationer och arbetssätt inom skogsindustrin. Denna teknik fordrar stora annoterade (klassificerade) bilddataset för att bygga modeller med god precision och generalisering. Annotering av bilddata innebär att de intressanta objekten eller ytorna på olika sätt märks ut så att ett ”facit” erhålls. Det kan gälla en hel bild, objekt i en bild, eller ytor i bilden. Annotering utförs vanligen manuellt och är därför ett arbetsintensivt och kostsamt moment.
I detta pilotprojekt vill vi undersöka möjligheterna att bygga en öppen bilddatabas för skogsindustrin med annoterat bilddata och tränade modeller. Pilotprojektet omfattar även insamling av en stor mängd bilddata på tall- och granbark samt utveckling (träning) av modeller för trädslagsidentifiering. Bilddata och modellerna blir en start för utvärdering av generella lagringslösningar, format och standarder samt hur dessa lämpligast ska delas och distribueras.
De långsiktiga målen med projektet är att databasen i framtiden ska kunna utökas med fler typer av annoterat bilddata för lagring och delning med skoglig bruksnytta.
Läs slutrapporten här
Skogsmaskininstruktör på distans.
Martin Englund – Skogforsk
Metodinstruktörer som instruerar skogsmaskinförare i effektiva arbetsmetoder och handhavande av maskinen är ett erkänt effektivt sätt att främja ett produktivt arbetssätt med hög kvalitet. En liknande roll har lärare på naturbruksskolor som utbildar nya maskinförare. För båda yrkesrollerna finns det potential att effektivisera och utveckla undervisningen genom att utföra i all fall delar av den på distans.
Utvecklingen av kameror, mobilnät och webbtjänster för videoströmning har möjliggjort liveströmning av video från skogsmaskiner i arbete. Så kallade actionkameror kan monteras i hytten eller bäras av föraren. De har en stor bildvinkel och ger bra överblick av arbetet. Tekniken tidigare visats fungera på trakter där det finns 4G-täckning.
Huvudfokus i projektet är att utvärdera hur tekniken kan användas för olika syften och av olika roller i skogsbruket. Exempel på sådana är förutom läraren och instruktören också maskintillverkare och för kunskapsöverföring inom maskinlag. I projektet utvecklas också den tekniska lösningen för att skapa så stabila och lättanvända och väl presterande system som möjligt.
CT Tör: Detektering av törskateangrepp för bevarande av timmervärdet vid sågning.
Kari Hyll - Skogforsk
Dick Sandberg - LTU
Henrik Svennerstam - Skogforsk
Projektet syftar till att undersöka möjligheten att detektera törskateskadat timmer med 3D-röntgenmätram (CT-skanning) för att kunna optimera sönderdelningen och därmed “rädda” det sågade virkets värde. Andelen törskateskadat timmer som levereras till sågverken väntas öka i framtiden, inte minst i norra Sverige. Därmed kommer också andelen sågat virke som klassas ned pga. kvalitetsförsämring (t.ex. kraftig kådansamling orsakade av törskate) att öka, med följden att priset på detta sågtimmer påverkas. Förutom optimerad sönderdelning väntas projektet även i förlängningen leda till ökad kunskap om törskatens angrepp i trädet över tid, samt till ett mer ändamålsenligt nyttjande av törskateskadat sågat virke.
Metodutveckling för screening av törskateresistens.
Torgny Persson - Skogforsk
Syftet med projektet är att prova ut system för test av törskatemottaglighet på odlingsmaterial av tall. Slutmålet är att skala upp framtagen metodik i ett screening-center där rostresistensen kan testas på experimentodlingar i plantskolemiljö.
Hållbar utveckling i skogsägarföreningar - ett organisations och intressentperspektiv.
Anna Thorning - Mittuniversitetet
Hållbarhet och hållbar utveckling är begrepp som organisationer idag bör förhålla sig till utifrån både lagar och direktiv samt möjligheter för ökat värdeskapande. Skogsägarföreningar, som är medlemsorganisationer, har särskilda förutsättningar för att implementera och arbeta med hållbar utveckling. Tidigare forskning visar på att hållbarhet kan leda till ökad konkurrenskraft om det implementeras med utgångspunkt i kärnverksamheten och organisationstypen. Denna studie syftar till att förklara hur hållbar utveckling strategiskt kan implementeras i skogsägarföreningar, samt hur hållbarhet kan skapa värde för föreningen och dess intressenter såsom medlemmar. Studien utförs inom ämnet företagsekonomi och grundas på teorier för strategi, värdeskapande och intressentmodellen.
Läs slutrapport till projektet "Hållbar utveckling i skogsägarföreningar" här
Läs slutrapport till projektet "Motiv till hållbarhetscertifiering" här
Utveckling av barkfunktion för björk i norra Sverige för användning av skördare.
Björn Hannrup - Skogforsk
De barkfunktioner som används idag för björk i skördare ger en systematisk underskattning av barktjockleken. Nyligen har en barkfunktion för björk tagits fram vilken är anpassad för användning i skördare. Materialet som funktionen utvecklats på är geografiskt avgränsat till Götaland och Svealand. Barktjockleken för björk i norra Sverige kan skilja sig åt och det är därför angeläget att en ny studie görs och ett kompletterande material med mätningar av barktjocklek samlas in från södra och norra Norrland. Det övergripande syftet med studien är att utveckla en barkfunktion för björk som har rikstäckande relevans och är anpassad för användning i skördare.
