Ungskogsröjning

Fördelar när du röjer

Träden med den bästa kvaliteten prioriteras. Du kan genom en väl utförd röjning även minska risken för betesskador av till exempel älg. Dessutom får du en mer tilltalande och trevligare skog att vistas i.  

Genom att röja i rätt tid och på rätt sätt skapar åtgärden förutsättningar för en god framtida lönsamhet vid kommande gallringar och föryngringsavverkning.  

Ungskogsröja – göra själv eller köpa tjänsten?  

Precis som plantering kan ungskogsröjning vara lämplig att göra på egen hand. Du behöver en röjsåg och god kunskap om hur du använder den. Ta gärna röjsågskortet RA + RB och tänk på säkerheten. Prata med din skogsinspektor om röjningsbehovet. 

Nedan finner du ett exempel på om du har ett område om fyra hektar:

Ungskogsröjning avgör din skogs utveckling  

Ungskogsröjning innebär att man med röjsåg tar bort icke önskvärda stammar i beståndet. Röjning är en viktig åtgärd för att nå dina mål som skogsägare. Du stärker de enskilda trädens tillväxt och livskraft, samtidigt som skogens mångfald finns kvar. Du kan styra trädslagsblandningen och skogens täthet, och därmed fortsätta lägga grunden för framtidens tillväxt och skötselåtgärder. Det är helt enkelt ett viktigt underhåll som utförs.  

Jämför med att gallra i morotslandet. I stället för en massa smått, blir det större morötter och jämnare skörd. Likadant är det i skogen där tillväxten blir högre med färre antal stammar. De blir livskraftigare (bättre grönkrona och rotsystem), billigare att avverka (grövre stam), mer lönsamma (timmer) och de uppnår en optimal gallrings- och slutavverkningsålder snabbare.   

Ungskogsröja – var, när, hur?

Redan fem år efter planteringen kan det vara dags för en första ungskogsröjning. I din skogsägarplan har beståndet då huggningsklass R1 (röjningsskog lägre än 1,3 meter). Särskilt tall är känslig för konkurrens med andra träd.   

Den här första röjningen kallas plantröjning. Barrstammarna är då mellan knähöjd och midjehöjd och lövträdsstammarna något högre. Röjningen inriktas oftast framför allt på lövträden. Du kan spara ganska många barrstammar, särskilt om det finns risk för viltbetesskador. 

De följande åren görs sedan en, ibland två, ytterligare röjningar för att skapa ett bestånd med lämpligt antal stammar och trädslagsmix. Målet är att beståndet ska vara färdigröjt vid en medelhöjd på 3–4 meter. Finns det risk för älgbete kan den sista röjningen skjutas fram till en höjd på maximalt fem meter.  

Trots att du röjer bort en del volym, kan totalproduktionen i beståndet ändå öka med röjning. Genom att gynna de trädslag och trädindivider som har bäst förutsättningar, ökar tillväxten i beståndet. Dessutom minskar risken för självgallring, alltså att träd dör på grund av konkurrens eller skador. Ungskogsröjning innebär att andelen gagnvirke (det du får nytta av) till slut blir större jämfört med om inga åtgärder vidtas medan skogen växer.