Beståndsinventering för törskate
Henrik Svennerstam, Skogforsk
Nils Fahlvik, Skogforsk
Under 2023–2024 inventeras cirka 300 bestånd i åldersspannet 30-100+ år i tre Norrländska riskgeografier för törskate; Nästeln (Jämtland), Norsjö (Västerbotten) och Tornedalen (Norrbotten). Med finansiering från Norra Skogs forskningsstiftelse kommer en ingående analys av inventeringsdata att göras. Inom ramen för projektet kommer inventeringsdata att ligga till grund för beräkning av höjdkurvor, grundyta och utifrån dessa data ”byggs bestånd”. Utifrån de bestånd som skapas görs sedan en analys med skadeomfattning (t.ex. angreppsfrekvens eller angripen grundyta) av törskate som huvudvariabel, samt Heurekasimulering för att prognosticera framtida beståndsutveckling. Syftet med data- och Heurekaanalysen är att beskriva skadebilden och skadeförloppet av törskate i medelålders och äldre skog, med målet att öka kunskapen kring törskatesvampens verkningar och ge vägledning för skötseln i törskateangripna bestånd.
Hur ska björk planteras på skogsmark i norra Sverige?
Felicia Dahlgren Lidman, Oscar Nilsson, Mateusz Liziniewisz på Skogforsk
Intresset för plantering av björkplantor har under de senaste åren ökat, eftersom tillväxten har visat sig vara bra, samtidigt som björkskog tillhandahåller andra ekosystemtjänster än vad barrskog vanligtvis gör. Således har björk potential att vara en viktig del i ett mer variationsrikt skogsbruk med större riksspridning. Det finns dock en del kunskapsluckor om hur man ska göra för att lyckas med plantering av björk.
Att lyckas med föryngringen är den enskilt viktigaste aspekten av hållbart skogsbruk, och sätter ramarna för det framtida beståndets skötsel och ekonomi. En lyckad föryngring ger goda möjligheter för flexibilitet i skogsskötseln och god potential för en hög produktion. I projektet kommer vi att anläggning en försökserie med målet att utvärdera effekten av planteringspunkt och gödsling på överlevnad och tidig tillväxt av björkplantor. Med detta projekt ska vi förbättra kunskapsläget om hur björk ska planteras på skogsmark. Målet är att kunna ge rekommendationer om planteringspunkt, markberedningsmetod och eventuell gödselregim för att öka överlevnaden och tillväxten för björkplantor på skogsmark.
Kan högproduktiva träd leda till näringsbrist och därmed förlorad potentiell tillväxt.
Olle Rosenberg - Skogforsk
Lars Högbom - Skogforsk
Träd som växer tar upp näringsämnen från marken, och ju mer träden växer desto mer näring antas de ta upp. Med skogsträdsförädlingens arbete finns nu avkommor från fröodlingar som växer 20–25% bättre jämfört med träd från lokala bestånd. Med vårt projekt vill vi undersöka om den ökade trädtillväxten påverkar tillgången på näring i marken och därmed påverkar den långsiktiga skogsproduktionen och tillgången på näring i marken.
Vi kommer att undersöka om marken under de högproduktiva träden som planterades i demonstrationsytor för 22 år sedan (ca en tredjedels omloppstid) på 3 olika lokaler i landet har mindre näring kvar i marken och om barren lider av näringsbrist jämfört med mer ”normalväxande” träd. Om det föreligger risk för näringsbrist för de mer snabbväxande träden kan det med tiden leda till minskad tillväxt och att skillnad gentemot användning av lokalt beståndsfrö då blir mindre ju äldre träden blir.
Skillnader i infektion och aggressivitet mellan de värdväxlande och icke-värdväxlande törskateformerna
Huvudsökande: Åke Olson, skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Medsökande: Jonas Öhlund, Skogforsk
Det har rapporterats omfattande törskateangrepp i tallbestånd i östra Norrbotten sedan början av 2000-talet. Sedan dess har problem i ung- och gallringsskogar även uppmärksammats i Västerbotten och ända ner till Jämtland. Flertalet inventeringar av så väl SLU (Nationell Riktad Skogsskadeinventering) som bolag visar att uppemot var tionde tall i ungskog är angripen och enligt dessa inventeringar utgör törskate, efter älgskadorna, den allvarligaste skadegöraren (Sveaskog ungskogsinventering 2019, SCA 2020, Holmen Skog 2020). Skadorna kan orsakas av den värdväxlade eller den icke-värdväxlande form av törskate. Idag saknas kunskap om skillnader i aggressivitet mellan formerna.
Norra Skogs forskningsstiftelse finansierar ett projekt ”Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog” där skadeutvecklingen av grenangrepp följs på individnivå i fem bestånd i Västerbotten. Genom ett samarbete med det projektet kommer vi nu att genetiskt bestämma formerna av törskate för varje grenangrepp. En bestämning av törskateformen skulle ge möjlighet att analysera skillnader i infektion och aggressivitet mellan de två formerna. Ny kunskap om skillnader och likheter i utveckling av törskateangripna bestånd infekterande med den värdväxlande respektive icke-värdväxlande formen av Cronartium skulle kunna leda till mer anpassade rekommendationer för röjning i bestånd angripna av de olika formerna.
Utvärdering av planteringstidpunkt och plantstorlek för björk i norra Sverige
Felicia Lidman - Skogforsk
De senaste åren har det uppkommit ett ökat intresse för plantering av björk i Sverige. Inom några år kommer det att finnas svenskt förädlat frömaterial av björk tillgängligt även för norra Sverige. Därför behövs nu utökad kunskap om vilken typ av plantor som ska produceras och när de ska planteras.
Målet med denna studie är att i ett fältförsök testa överlevnad och tillväxt hos björkplantor som drivits upp i tre olika krukstorlekar med två olika såddtidpunkter i plantskolan, samt höst- och vårplantering. Fokus ligger på ett tidigt resultat och på en destruktiv sampling, där en del av plantorna grävs upp efter något år för att kunna utvärdera även vad som händer under jord.
Plantorna drivs upp under våren år ett på Skogforsk plantskola i Sävar med två olika såddtidpunkter. Hälften av plantorna planteras ut under tidig höst (månadsskiftet aug-sept.) samma år, och hälften av plantorna lagras över vintern och planteras våren året därpå. Överlevnad, tillväxt och skador inviteras varje år i fält fram till hösten år tre, då en andel av plantorna skördas för att mäta rotskott kvot och total biomassa. Projektet sker i samarbete med Trees For Me och kompletterar redan befintliga fältförsök.
Mätning av virkeskvalitet med mobila sensorer på skördare
Nils Lindgren - Skogforsk
Johan Holmgren - SLU
Krök är hos tall den vanligaste anledningen till vrak och att man apterar massaved fast stocken har timmerdimensioner. I skördarna saknas det idag hjälpmedel för att identifiera krökar på stammarna; förarna är hänvisade till en visuell bedömning som är närmast omöjlig att utföra med hög precision i normal produktionstakt. Den snabba teknikutvecklingen kring system för mobila laserskannrar har seglat upp som ett lovande alternativ för att utrusta skördare med teknik för mätning av krök och andra egenskaper hos träden. Speciellt i skadad skog, där tex toppbrott och älgbetesskador gett stor andel tvärkrök, skulle tekniken kunna identifiera virkesfel innan aptering skett och optimera tillvaratagandet av värdet av skadade stammar.
I projektet kommer vi utrusta en skördare med laserskanner och utvärdera möjligheten att mäta krök på stående trädstammar, så att apteringen kan anpassas och optimera värdet av varje stam. Vi kommer även att utvärdera AI-modeller för trädslag och virkesfel som utvecklas av RISE på bilder från kamera monterad på skördaren. Projektet genomförs över två år som ett samarbete mellan Skogforsk, SLU, Komatsu Forest och RISE.
Möjliga föryngringsalternativ och återbeskogning av misslyckade föryngringar i Norrlands inland.
Karin Hjelm - SLU
Flertalet skogar i Norrlands inland är hårt drabbade av skadegörare, främst skador orsakade av älg och törskatesvamp. I vissa fall är bestånden så skadade att de måste återföryngras. Detta innebär en stor kostnad för markägarna och det är viktigt att tänka igeom åtgärderna så att beståndet inte drabbas på nytt. Dessutom står man inför nya utmaningar då ytorna ofta är flera år gamla med konkurrens från naturligt föryngrad löv och en utbredd fältvegetation. Detta är en utmaning både vid markberedning och plantering. I en försöksserie med lokaler utspridda i norrlands inland kommer vi att jämföra en mängd möjliga etableringsalternativ för att ge markägaren mer kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna öka chansen att både etablera och återetablera produktiva bestånd. Både effekter av trädslag, markberedning, föryngringsmetod och gödsling skall studeras.
Skadetyp och skadeförlopp i törskateangripen tallungskog.
Jonas Öhlund - Skogforsk
Törskate som är en rostsvamp som angriper tall. Den förekommer i två former; en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en som sprids klonalt, från träd till träd (Peridermium pini). Bägge varianterna infekterar trädet via klyvöppningarna på årsbarren, oftast på någon gren, och följer sedan kambiet in mot stammen. I värsta fall tar sig svampen hela vägen in till stammen och kan därefter sakta strypa trädet till döds. Det saknas idag mycket kunskap om skadeförloppet på unga tallar och dess utveckling över tiden samt hur stor andel av de angripna individerna i ett törskatedrabbat tallbestånd som kommer att dödas av svampen. Syftet med projektet är att följa skadeförloppet på individnivå i permanenta cirkelprovytor i röjningsskogar. Totalt ingår 240 cirkelprovytor fördelade på åtta försökslokaler från Tornedalen i norr till Jämtland i söder. En viktig del av projektet är att inledningsvis noga klassificera och beskriva de olika skadegraderna och skadetyperna för att sedan kunna koppla detta till trädets långsiktiga chanser att överleva och kunna bli beståndsbildande. I förlängningen är målet med projektet att bidra med ett förbättrat beslutsunderlag för att kunna utfärda kvalificerade skötselråd i törskateangripna tallungskogar.
Snytbaggeskyddets effekter på täckrotsplantor av gran och tall i Norrland.
Adam Klingberg - Skogforsk
Studiens syfte är att kartlägga vilken påverkan beläggningsskydden har på små gran och tallplantors tillväxt och överlevnad samt vilka eventuella följdeffekter detta har för den framtida föryngringen med beläggningsskyddade plantor i Norrland. Studien kommer även undersöka eventuella genetiska effekter, förflyttningseffekter och samspelseffekter. Studien kommer pågå till och med 2023.
