De svenska skogarna har fördubblat sitt kollager under de senaste 100 åren. Det beror både på att skogarna för 100 år sedan var i dåligt skick och att vi genom skogsvårdslagen nu har regler för till exempel återväxtåtgärder efter avverkning. En huvudanledning till att skogen ökar sitt kolförråd är att avverkningen är lägre än skogens tillväxt. Samtidigt har den avverkade virkesvolymen kontinuerligt ökat trots att den avverkade ytan per år i princip inte förändrats. Det har varit möjligt tack vare skogsskötsel som har ökat tillväxten och virkesförrådet i skogen.
Tidigare i år släppte Skogsindustrierna rapporten ”Svensk skogsnärings klimateffekt 1990–2020” som visar att den totala klimatnyttan har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvivalenter per år under de senaste 30 åren. Författare till rapporten är Peter Holmgren, tidigare klimatansvarig och skogsskötselchef på Food and Agriculture Organization inom FN. Han har också varit generaldirektör för den internationella skogsforskningsorganisationen Center For International Forestry Research. Idag är han rådgivare åt den svenska och europeiska skogsnäringen i hållbarhetsfrågor.
»Det är en ögonöppnare för många när man inser hur mycket mer klimatnytta vi gör idag än för 30 år sedan. De allra flesta har varit på det klara med att skogen och skogens produkter utgör en stor klimatnytta. Men att den har ökat med så mycket som en miljon ton per år under de senaste 30 åren var en ganska förvånande och en väldigt positiv nyhet. Rapporten är uppbackad av officiell statistik och av IPCC:s prognoser och scenarier för hur man ska kunna komma till rätta med klimatet, säger Peter Holmgren.
Missar största nyttan
Skogen och skogsbrukets klimatnyttor vilar på tre ben: ett stadigt ökande kollager i Sveriges skogar och i träbaserade produkter, låga fossila utsläpp i produktionen, samt att skogsråvara ersätter produkter som skulle ha orsakat utsläpp av koldioxid. Men enligt Peter Holmgren osynliggörs det sistnämnda klimatbidraget i officiella rapporter. Om exempelvis ett byggföretag i Tyskland köper svenskt virke och minskar sina utsläpp genom att bygga i trä i stället för betong, syns inte det i den svenska klimatrapporteringen och den syns inte i förhållande till svenskt skogsbruk och avverkning. På så vis kopplas inte utsläppsminskningen till skogssektorn.
»Den största klimatnyttan från skogen är att produkterna ser till att vi undviker fossila utsläpp. Men de nyttorna uppstår i andra sektorer och dessutom uppstår de till stor del i andra länder, eftersom vi exporterar nästan alla våra skogsprodukter. Rent redovisningsmässigt försvinner nyttorna i de officiella rapporterna och det är en stor anledning till att de inte varit så uppmärksammade, förklarar Peter Holmgren.
LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry, är ett klimatpolitikområde inom EU där man för diskussioner om hur mycket kol länder ska lagra i skog och mark. När den så kallade substitutionseffekten blir osynlig får det konsekvenser på klimatpolitiken, menar Peter Holmgren, som tycker att det inte går att separera kolinlagringen i skogen från klimatnyttan som träprodukter gör i andra samhällssektorer.
»Hela fokuset för klimatpolicyn blir hur mycket kol vi kan lagra och ingenting relaterar till att produkterna från skogen ser till att vi minskar fossilt i andra sektorer. Det blir osynligt och det är ett stort problem. Om EU säger att vi måste spara in ännu mer i skog och mark för att klara våra klimatmål så betyder ju inte det att vissa funktioner och behov i samhället försvinner. Då använder man andra alternativ som fossila bränslen i stället för biobränslen och stål och betong i stället för att bygga i trä. Alternativt hämtar man trävarorna från ett annat land och då har man inte uppnått någonting i just avseendet att spara in kol. Hela klimatpolitiken kring skogen haltar om man bara tittar på hur mycket kol som lagras in i skogen, konstaterar han.
Lyfta naturvården
Under perioden 1990–2020 minskade Sveriges klimatutsläpp från 71 till 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter, mycket på grund av en satsning på ökad produktion av bioenergi som ersatt fossil energi. Skogssektorns egna minskade utsläpp har också bidragit till minskningen av fossila utsläpp i Sverige. Än finns givetvis mycket kvar att göra för att nå klimatmålen men det är också viktigt att lyfta allt gott som görs i skogen.
»Det finns alltid möjligheter att förbättra mångfalden och klimatet. Det är väldigt viktigt att ha med sig. Vi har både höjt tillväxten och ökat mängden gamla träd och mängden död ved. Jag tror framför allt att skogsbrukare och skogsnäring måste bli mycket bättre på att visa hur mycket som görs. Man står inte riktigt upp för att man gör naturvårdsåtgärder som gör väldigt mycket nytta. Mängden gammal skog ökar i Sverige, även utanför reservaten. Det är inte som man har sagt i många inslag i tv och tidningar att gammelskogen försvinner. Det gör den inte, den ökar. De äldsta skogarna har ofta lägre volymer och det är inte där som avverkningarna sker utan i skogar med lägre åldrar. De äldre skogarna finns kvar och de ökar i areal. Det här vet vi genom riksskogstaxeringen, säger Peter Holmgren.