Skogens klimatnytta diskuteras flitigt och åsikterna är många. Ska man avverka och bruka skogen eller ska man låta den stå? Ska man räkna in substitutionseffekten och hur gör man det i så fall på ett korrekt sätt?
Slutsatserna beror bland annat på vilket tidsperspektiv som används – på kort eller lång sikt.
– Snabbast och störst effekt på kolinlagring i skogen får man vid minskad avverkning – beroende på hur mycket den minskas förstås. På längre sikt, alltså flera decennier till något sekel, kommer kolsänkan i oskötta skogar att minska och till sist upphöra när träden åldras, dör eller brinner upp. En brukad skog med bibehållen eller ökad tillväxt fortsätter dock att binda kol, säger Per-Erik Wikberg, miljöanalysspecialist vid SLU.
Därtill kommer substitutionen, som innebär att skogsprodukter ersätter produkter som är sämre för klimatet, och där effekten blir att utsläpp av klimatskadlig koldioxid undviks.
– Den stora nyttan gör produkterna från skogen när de ersätter olja och betong i exempelvis byggkonstruktioner, förpackningar, hygienprodukter, textilier och energi. Det är där den förnybara skogsråvaran verkligen bidrar till en fossilfri framtid, säger Patrik Jonsson.
– Ja, frågan om en ökad kolsänka genom minskad avverkning är snarare politisk än vetenskaplig, eftersom minskad avverkning också betyder minskat utbud av sågade trävaror, pappersmassa och skogsenergi. Om detta kompenseras av ökad import eller ökad konsumtion av fossila alternativ har ingen klimatnytta alls åstadkommits, säger Per-Erik Wikberg.
I Finland, Norge och Sverige bedrivs ett aktivt skogsbruk. Här har kolsänkan tredubblats under knappt 60 år, samtidigt som avverkningen har ökat med 40 procent. De nordiska länderna har också jämförts med andra boreala (nordiska, arktiska) länder med ett mindre aktivt skogsbruk. I Sverige, Norge och Finland har kolförrådet ökat med 35 procent på drygt 25 år. I Ryssland och Kanada har kolförrådet inte förändrats, och i Alaska har det till och med minskat. En förklaring är att skogen i de mer passivt brukade områdena brinner oftare, medan brand är ovanligt i de nordiska, brukade skogarna. Globalt sett verkar de boreala skogarna också vara den viktigaste kolsänkan. En analys baserad på satellitdata fann att boreala skogar stod för 0,37 miljarder ton av världens totalt ökade kolförråd på 0,5 miljarder ton kol per år.
– Resultaten visar på de enorma mängder koldioxid som skogen suger upp när den växer och det är ett kvitto på att vi gör rätt inom svenskt skogsbruk. Att vi avverkar och därefter återplanterar mer än vi tagit ut ger positiva effekter för klimatet, säger Patrik Jonsson och tillägger:
– Vi vill så klart få ännu större effekter och det kan vi få med att öka farten i skogen och utveckla mer produkter. Vi kan göra på olika sätt, bland annat med hjälp av värdeskapande skogsskötsel, gödsling, rensa diken, använda snabbväxande träslag och därmed få kortare omloppstider. Genom att få ännu mer fotosyntes på samma markyta så maximerar vi klimatnyttan. Och då kan vi göra fler produkter av skogen. En stor missuppfattning är att det är bra att lämna skogen, men då får vi inte råvara till produkter som kan ersätta fossila varianter och samtidigt riskeras nedläggning av många för landet värdefulla industrier.
De fossila utsläpp som görs av Norra Skog, inklusive skogsbruk, transporter och industri uppgick 2023 till 0,14 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt uppgick den totala positiva klimateffekten av Norra Skogs verksamhet till hela 7,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter när även värdet av de klimatnyttiga produkterna från skogen räknas in.
– Med andra ord använder vi väldigt lite koldioxid jämfört med den totala klimatnyttan som skogsbruket ger, säger Patrik Jonsson.
Skogen ger även klimatnytta genom att den producerar bioenergi, som kan ersätta fossila bränslen.
– I Sverige är vi bäst i klassen på bioenergi, bland annat använder vi sågspån och bark från sågverken för att skapa energi. Här använder vi bara 25 procent fossilt bränsle, medan samma siffra globalt är 80 procent, säger Patrik Jonsson.
Han tillägger:
– Vi har länge varit duktiga på att bruka skog på ett hållbart sätt. Vi har jobbat med tillväxthöjande åtgärder, förädlade plantor, gödsling och dikning för att få hög fart i skogen samtidigt som vi tar miljöhänsyn och jobbar för biologisk mångfald. Utöver det har vi en skogsindustri som producerar klimaträtta produkter – det är den stora skillnaden jämfört med andra länder. Vi har också lärt oss att jobba med bioenergi, vilket har gjort att vi har kunnat minska oljeberoendet.