Luftburen hjälp i skogsbruket

Redan under utbildningen till skogsmästare i Skinnskatteberg var Filip Nordin fascinerad av teknikutvecklingen inom skogsbruket och han skrev många arbeten om detta. Han tillhörde första programåret som fick ta drönarkort genom utbildningen. 

– Drönare var jag redan nyfiken på, men egentligen var jag intresserad av allt kopplat till teknik och jag skrev bland annat mitt examensarbete om utvecklingsmöjligheter för Norra Skogs medlemsapp, berättar Filip Nordin. 

Utöver examensarbetet gjorde han även praktik och sommarjobbade på Norra Skog innan han slutligen fick en tjänst som skogsinspektor i Örnsköldsvik.  

– Jag fick bra bemötande av dåvarande Norra Skogsägarna redan under min praktik. Och när jag hade frågor kring uppgifter i skolan därefter fick jag väldigt bra hjälp från Norra och vi höll kontakten under hela utbildningen. När jag tog examen var det klappat och klart och jag började min anställning hos Norra Skog direkt, säger Filip.

Filip är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. I dagsläget bor han i en lägenhet i stan tillsammans med sambon Filippa och ettårige Azlan, en glad och energisk goldendoodle. Snart går flyttlasset till Själevad, några kilometer utanför Örnsköldsvik.   

– Vi känner att vi vill bo utanför stan där det är lite lugnare. Vi flyttar till en större lägenhet och samtidigt tittar vi även på hus och gårdar och drömmer om att köpa något framöver. 

Bra överblick 

Drönaren glider över trädtopparna och försvinner in i skogen. Han berättar att den har varit till stor hjälp när han till exempel har sett över röjningsbestånd på fastigheter där skogsägarplanen varit utdaterad och det har saknats färska uppgifter. 

– Genom att göra en överflygning fick jag en väldigt bra bild av röjningsbehovet inför sommarsäsongen. Jag kommer att träffa markägare innan semestern för att skriva avtal på de röjningar som jag har utsett – många av dem har jag identifierat med hjälp av drönaren, säger han. 

Barkborrar och toppbrott 

Angrepp av granbarkborre har blivit ett ökat problem även i skogarna i norr och att upptäcka skadorna i tid är avgörande för att hålla nere populationen. Genom att göra flygningar över större arealer kan skogsinspektorn enklare identifiera fjolårsangrepp och riskområden och på så sätt snabbare sätta in åtgärder. Även andra skogsskador som exempelvis sjukdomar och toppbrott upptäcks betydligt lättare med hjälp av drönare, jämfört med genomsökningar till fots. Filip berättar att det inför sommarperioden finns planer på att göra granbarkborreinventeringar med hjälp av drönaren. 

– Vi pratar väldigt mycket om det här på Norra Skog och vi tar det på stort allvar redan nu, för det kommer bli allt vanligare med barkborreangrepp. Om vi redan nu kan vi börja identifiera riskområden ännu bättre så är det jättebra för framtiden, menar han. 

I startgropen 

Filip ingår i en nystartad grupp inom Norra Skog där inspektorer, planeringsspecialister och planläggare undersöker vilka nyttor man ser av drönare i olika delar av produktionen. Det kan till exempel handla om att göra flygningar vid uppföljning efter en avverkning. Genom att dokumentera med drönare ökar även tillgängligheten för distansskogsägare och skogsägare som av andra anledningar har svårt att ta sig ut i skogen.  

Filip berättar att flera inspektorer i hans virkesområde Norra Ångermanland, har börjat använda drönaren för att ta dagsfärska ortofoton som fångar det som skett i skogen, förändringar som inte syns på kartorna. Drönaranvändningen är egentligen fortfarande i sin linda och Filip tror att man kommer att upptäcka fler användningsområden i framtiden. Ett första steg är att göra alla inspektorer bekväma med drönare och att det betraktas som ett självklart redskap i verktygslådan. 

– Vi vet inte riktigt allt man kan göra med drönarna, det är något som vi får ta reda på, helt enkelt. Det är ett väldigt bra och användarvänligt verktyg som vem som helst kan dra nytta av så länge man känner till begränsningarna kring regler och visar hänsyn. Och framför allt är det jättekul!