Gödsling med kväve ger skogen en extra skjuts i tillväxten och är en av de mest lönsamma skötselåtgärder som du kan göra i skogen. Med rätt utförd skogsgödsling ökar volymtillväxten i beståndet med 15–20 kubikmeter per hektar. Dessutom får man genom de grövre stammarna en högre timmerandel, grövre och värdefullare timmer och lägre avverkningskostnader − mer pengar på slutet helt enkelt. Gödslingseffekten varar i ungefär tio år och ger under den tiden en årlig avkastning på gödslingskostnaden på cirka tio procent. Genom den ökade tillväxten kan den gödslade skogen binda upp till 10–20 ton mer koldioxid per hektar, vilket är bra för klimatet.
Lars-Olof Lundmark har skogsfastigheter i Skellefteåtrakten och utanför Lövånger och har gödslat en hel del genom åren. Skogsmagasinet träffade honom på hans fastighet i Medle där gödslingen är mitt i effekt.
− Här gödslade jag år 2015 och nu är skogen cirka 80 år gammal. Den har verkligen vuxit bra med tanke på förutsättningarna och det har skapat möjligheter för det här beståndet. Antingen kan jag hugga ut det nu eller så kan jag gödsla en gång till och låta skogen växa på sig i ytterligare 10–15 år. Om jag inte hade skött om skogen så hade jag behövt avverka nu för att tillväxten kraftigt avtagit och då hade jag fått mycket mindre i kubik, säger Lars-Olof Lundmark.
Mattias Hellgren är skogsinspektor på Norra Skog och har hjälpt Lars-Olov med många skogsåtgärder genom åren.
− När vi går här i beståndet så ser man att det är betydligt mer grönmassa uppe i kronorna än angränsande ogödslade bestånd. Det tyder på att det fortfarande växer och att det kan fortsätta att växa ett bra tag till, konstaterar Mattias Hellgren.
Provborrning
För att ta reda på vad gödslingen har gett för resultat gör Lars-Olof en provborrning tillsammans med sin skogsinspektor. Vedprovet jämförs med en borrning i ett bestånd i samma ålder som inte gödslats.
− Här syns tydligt att det har varit en bra utveckling, även de sista tio åren. Borrkärnan från det ogödslade beståndet visar att trädet har vuxit bra i början, men sedan mindre och mindre de senaste åren. Den skogen var också gallrad, men träden har fått för lite näring och ljus och då begränsas tillväxten, säger Mattias Hellgren och fortsätter:
− Man måste verkligen ha skött sitt bestånd och gallrat skogen, annars stannar tillväxten upp och då är det inte värt att gödsla. Det är viktigt att behålla längden på grönkronorna, de ska vara nästan hälften av tallens längd eller cirka två tredjedelar på gran för att träden ska kunna ta tillvara på solljuset. Särskilt om man har tänkt gödsla på slutet.
Gallra först, gödsla sen
Gödslingen var noggrant planerad och Lars-Olof hade gallrat området tre år tidigare. Nygallrad skog reagerar bra på kvävegödsling, men för att minska risken för stormfällning och snöbrott bör man vänta tre till fem år och låta träden stabilisera sig först. Kvävet gör att träden får mer barr och kan tillgodogöra sig mer av fotosyntesen i solljuset. Träd som har vuxit för tätt riskerar att bli för smala för att klara av nya stora grenar, storm och snö.
− Det är en stor fördel om man har skött sin skog med röjning och gallring så att den är stormfast. Om den har stått för tätt kan du få problem om du gallrar och sedan gödslar direkt, konstaterar Lars-Olof Lundmark.
Helikopter eller traktor?
I mindre skogspartier kan markägaren gödsla på egen hand med jordbrukstraktor och gödselspridare, men då krävs ett visst förarbete.
− 2005 gödslade jag ungefär fem hektar med konstgödselspridare. Då lärde jag mig att man ska reka vägarna och märka ut dem jättetydligt. Du måste också kapa alla stubbar med motorsågen, berättar Lars-Olof, som starkt rekommenderar bukplåt till traktorn för att undvika skador från stubbar och ojämnheter.
När det gäller större områden, såsom skogen i Medle, rekommenderas att använda helikopter för gödsling. Att sprida gödsel med helikopter i stället för med traktor har flera fördelar. För det första behöver man inte köra in tunga maskiner i skogsbeståndet, vilket är skonsammare för både marken och skogen. Dessutom kan helikoptern täcka stora områden och ge en jämn spridning av gödseln. Lars-Olof tog hjälp av föreningen och beställde gödsling med helikopter. Eftersom skogen är på cirka 15 hektar behövdes ingen samordning med grannar på närliggande fastigheter. För mindre bestånd är det en nödvändighet för att få lönsamhet i spridningen och hålla nere priset.
De senaste årens höga energipriser gjorde att intresset för gödsling svalnade eftersom det inte blev en lönsam åtgärd för skogsägare. Nu har priserna sjunkit och gödsling ger återigen god avkastning. För säsongen 2024 ligger gödselpriset på 4 500 kronor per hektar, inklusive spridning.
Långsiktig investering
Skogsinspektor Mattias Hellgren understryker vikten av planering innan gödsling blir aktuellt och att identifiera och följa en skogsägarstrategi beroende på vilka ekonomiska mål man har som skogsföretagare. Gödsling är en långsiktig investering som kräver förståelse för skogens värdeutveckling över tid.
− Det är jätteviktigt att titta på sin ekonomi innan man ens börjar fundera på gödsling. Planerar du en generationsväxling? Ska du sälja eller gå i pension? undrar Mattias Hellgren.
Den som går i gödslingstankar bör först ta ställning till om man kommer behöva ta ut pengar från skogen de närmaste åren eller om man siktar på en långsiktig värdeökning, menar han. Gödsling ökar volymen på skogen och kan höja fastighetens värde rejält inför exempelvis en fastighetsförsäljning.
− Ett gott råd är att ta hjälp av din inspektor eller Skogsbyråns ekonomer för att fatta rätt beslut, tipsar Mattias Hellgren.
Visa hänsyn
För att undvika att kväve hamnar i vattnet ska man lämna en skyddszon på 25 meter mot sjöar, vattendrag, och våtmarker. Lars-Olofs skog utanför Lövånger gränsar mot havet och där lämnade han en skyddszon på 50 meter för att försäkra sig om att kvävet inte skulle nå vattnet.
Forskning om skogsgödslingens miljöeffekter har pågått under lång tid. Enligt skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk ska en korrekt utförd kvävegödsling inte skada ekosystemen eller påverka den biologiska mångfalden, så länge du följer Skogsstyrelsens allmänna råd. Växligheten på marken påverkas tillfälligt av gödslingen. Vissa växter som trivs i kväverika miljöer gynnas, såsom blåbär, gräs och örter, medan exempelvis lavar kan minska. Med hänsyn till rennäringen avråder Norra Skog från gödsling på lavhävdade marker.
Tips
Vill du ta reda på hur mycket din skog kan öka i värde genom gödsling? På skogskunskap.se finns en gödslingskalkyl där du själv kan räkna ut vilka effekter gödslingen ger i din skog.
Viktigt att tänka på vid gödsling
- Använd bra kartmaterial.
- Dokumentera vilka områden du har gödslat samt årtal, mängd och typ av gödsel.
- All skog är inte värd att gödsla. Mest gynnsamt är barrskog med god kvalitet på inte så bördig mark.
- All skogsgödsling ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen sex veckor i förväg.
- Gödsla beståndet tio år innan planerad avverkning.
- Lämna en skyddszon på 25 meter mot sjöar, vattendrag, formellt skyddad mark, hänsynskrävande biotoper, våtmarker med mycket höga natur- och kulturvärden samt tomtmark. Använd Skogsstyrelsens allmänna råd för kvävegödsling för att säkerställa att du tar tillräcklig hänsyn till natur- och kulturmiljövärden.