För en tid sedan arrangerades Skogforskdagarna. Ett stort avsnitt handlade om digitalisering och automation, där ett flertal forskare presenterade pågående projekt. Allt ifrån självkörande planteringsmaskiner till digitala beslutsstöd.
»Det är väldigt mycket på gång och några projekt kan bli verkliga produkter ganska snart. Men den övergripande bilden idag är inte att det kommer att köra omkring självkörande
robotar i skogen snart, säger Gert Andersson, programchef Driftsystem på Skogforsk.
Dålig täckning med mera
Exempelvis bilindustrin har kommit långt med automation och i gruvor fjärrmanövreras fordon och maskiner.
»Vi kan definitivt ta lärdom av andra branscher, men ofta handlar det om mer statiska miljöer. Skogen är en komplex arbetsplats med utmaningar som svår terräng, krav på skogsvård, dålig täckning, mörker, väder och vind. Vår värld handlar också om relationer med flera parter i många led. Förtroende och gott samarbete mellan olika intressenter är en viktig parameter för utvecklingen, fortsätter Gert Andersson.
Att dela data mellan olika intressenter kan vara en lika svår nöt att knäcka som dålig täckning, har det visat sig i en del forskningsprojekt. Olika datasystem som ska ”prata” med varandra mellan olika parter kan också vara en begränsning. Standardisering är ett måste.
Gert Andersson, programchef Driftsystem på Skogforsk
Lettland började om
På tal om det, så berättade forskaren Johan Möller att Lettland kommit långt med automation/digitalisering. Varför? Jo, på grund av tidigare korruption beslöt man att slänga ut gamla prylar och börja om med helt nya system. Något dåligt ledde till något bra.
Exempel på projekt som snart kan omvandlas till verklighet i den svenska skogen är självkörande kranar, datastöd för skotarförare och delvis självgående planteringsmaskiner.
»Att manövrera en kran automatiskt är förhållandevis billigt och enkelt. Föraren kan släppa spakarna och vila eller göra annat. Skotstöd är ett digitalt beslutsstöd som använder skördarens insamlade data för att ruttplanera skotarens arbete. En rutinerad förare ser säkert direkt hur man bäst ska köra, medan en ny förare snabbare kommer in i jobbet tack vare ett bra beslutsstöd, säger Gert Andersson.
Autoplant är ett annat projekt där målet är att utveckla en maskin som ger bättre arbetsmiljö, högre precision och lägre miljöpåverkan jämfört med dagens maskiner. Den arbetar med markberedning och precisionsplantering.
I projekt Autoplant utvecklas en självgående maskin för markberedning och plantering.
Optimist med eftertanke
Men hur är det med oss människor i samspelet med alla nya möjligheter som tekniken skapar?
Som avslutning på avsnittet digitalisering och automation gav samhällsvetaren Chelsey Jo Huisman sin syn på hur vi människor går ihop med ny teknik och hur vi reagerar på förändringar. Hon har bland annat forskat kring den stora stadsflytten i Kiruna.
»Jag är optimistisk inför utvecklingen, men vi har en tendens att fokusera på det som kan mätas medan andra värden glöms bort. Vi bör stanna upp och konsultera våra värderingar, allt som går att göra kanske inte är bra att göra. Försök värdera även sådant som inte är mätbart.
»Sedan är dom flesta av oss inte negativa till förändringar, däremot gillar vi inte omotiverat krångel. Det gäller att digitaliseringen skapar meningsfulla uppgifter och att man kan se meningen med den i ett större sammanhang, säger Chelsey Jo Huisman.
Detta är Skogforsk
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten. Dess uppgift är att tillföra tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart svenskt skogsbruk och på så sätt säkerställa viktiga samhällsmål.