Vi bryr oss visst om klimatet när vi röstar

Valrörelsen inför EU-valet är igång och opinionsmätningarna är intressanta för många, inte minst medierna. I valrörelser, eftervalsanalyser och det politiska arbetet däremellan är statistik över väljarnas partisympatier och prioriterade frågor oemotståndligt ”content”. Det är fullt förståeligt, men vissa kommentatorers tolkningar av den blir ibland förenklade.

Text Jenny Spets - kommunikationskonsult, skogsägare i tredje generationen, halvjämte, storstadsbo Publicerad 3 maj 2024

Inför de senaste valen i Sverige och EU har klimatet varit en av väljarnas viktigaste frågor. Det är både självklart och bra. De stora utmaningar vi står inför, framför allt som en följd av för höga fossila utsläpp, ligger högt på agendan hos allmänheten. Även denna gång anger svenska väljare att klimatet är en av de viktigaste frågorna när de ska lägga sin röst till EU-parlamentet. Och det är här det blir konstigt, tycker kommentatorerna. Hur kommer det sig då att det inte går bättre för Miljöpartiet? Varför harvar de runt fem procent och ser ut att minska i EU-valet? Bryr sig väljarna i själva verket inte om klimatfrågan, när allt kommer omkring? Eller har de låtit sig påverkas av klimatförnekare och populister? Frågorna återkommer och förbryllar många politiska kommentatorer i medierna.  

Jag menar att eventuell oro är obefogad; det kan vara precis tvärtom. Eftersom klimatfrågan är precis så viktig för folk som vi säger, så har vi läst på och satt oss in i ämnet. Det behövs, för det är en komplex fråga där man ska lyssna på relevant forskning, titta på exempel från verkligheten och ta ställning till olika målkonflikter. Inte minst vi skogsägare har gjort detta under lång tid. Grundproblemet – att i mycket större utsträckning låta fossila råvaror stanna under jord – är i stort sett alla överens om i dag. Men vilka de mest effektiva lösningarna för att nå dit, hur dessa lösningar påverkar människor och miljö och hur kraftfullt politiken ska styra dem – det kan man verkligen diskutera.  

Och det är precis det jag menar att vi gör. Som väljare tar vi in kunskap från de källor vi har förtroende för, kombinerar den med våra personliga värderingar och förutsättningar, jämför olika partiers klimat- och miljöpolitik – och beslutar sen vilket parti vi vill ge vårt förtroende att företräda oss i politiska församlingar och därmed underlätta för de lösningar vi tror mest på. Väljare är smarta nog att förstå att fler partier än det med ”miljö” i namnet kan ha en genomarbetad klimatpolitik. Precis som att många som tycker att jämställdhet är viktigt inte röstade på Feministiskt initiativ. Vissa landade i att de partiernas politik är den bästa, men andra gjorde en annan bedömning grundad på lika stort engagemang. Vi bryr oss, vi lär oss – och vi röstar givetvis den 9 juni!  

 

/Jenny Spets - kommunikationskonsult, skogsägare i tredje generationen, halvjämte, storstadsbo