Som född och uppvuxen mitt i skogen med en skogsarbetande pappa är skogen något som inte bara är emotionellt viktigt för mig. Jag har lätt att se skogens enorma betydelse för klimat, näringsliv och samhälle för alla.
Skogsbruket och skogsindustrin är navet i norra Sveriges näringsliv. Förädlingen av skogens råvaror skapar förutsättningar för verkstadsindustrin och ger liv åt småföretagandet på landsbygden. Just nu drar nyindustrialiseringsvågen över norra Sverige. Att ersätta den svarta kolatomen med den gröna skapar en enorm potential för skogen och för alla oss som bor här.
Samtidigt har den svenska skogsbranschen fullt upp att hävda sin rätt att bruka skogen och säkra sin kompetensförsörjning. Det är ett tufft läge att vara i när konkurrensen om råvaror, människor och samhällets resurser är stor.
Vi kan fundera en stund över varför svensk skogsbransch har hamnat där. Jag tror en betydande del av svaret ligger i att branschen består av 89 procent män och elva procent kvinnor. När styrelser, ledningsgrupper, medarbetare och branscher är homogena minskar den strategiska förmågan och handlingskraften att fatta rätt beslut i rätt tid med rätt underlag.
SLU har i höst presenterat en rapport som visar hur skogsbranschens jämställdhetsarbete utvecklats de senaste tio åren. Rapporten visar att könssegreringen är fortsatt stor, att tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt kränkningar och att var fjärde kvinna lämnar branschen.
Andelen kvinnor i börsnoterade bolag har ökat medan andelen kvinnor i skogsägarföreningar har minskat. Dessutom är det så att andelen kvinnor som äger skog minskar och storleken på de fastigheter kvinnor förvärvar blir allt mindre i förhållande till männens. Samtidigt visar forskning att företag som är jämställda tar mindre risker, anpassar sina produkter bättre för marknaden, har högre vinster, större marknad, mer högpresterande team samt att medarbetare som grupp i större utsträckning har den kompetens som behövs för att genomföra sina arbetsuppgifter.
Det är av den anledningen som vi i regionala skogsprogrammet i Västernorrland valt att ta ett ansvar för skogsbranschens jämställdhetsarbete. Vi tror på skogsbranschen, vi tror på männen och kvinnorna i den och vi vet att skogen har en roll att spela i omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. För att det ska vara möjligt så behöver jämställdhetsarbetet komma igång. Att medvetet avstå är kontraproduktivt.
Berit Högman
Landshövding i Västernorrlands län
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.