Miljömålsberedningen ska föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Ett krav är att 30 procent av landområdena ska skyddas och förvaltas, varav tio procent genom strikt skydd.
Av direktivet framgår att förslagen ska vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, med bibehållen eller ökad konkurrenskraft. En viktig utgångspunkt blir därför att Sverige redovisar skyddad natur på ett likartat sätt som andra länder och inte går längre än vad som är nödvändigt. Ett tips är förstås att titta närmare på hur vårt grannland Finland tar sig an utmaningarna. I Finland föreslås att skydd av skog i första hand ska styras till statens mark, medan skydd på privatägd mark fortsatt ska baseras på frivillig väg.
Beakta skogsföretagande
En viktig utgångspunkt är att se privata skogsägare som företagare, där brukandet av skogen ofta är en viktig förutsättning för finansieringar och lån, till exempel inom jordbruket eller som företagare inom naturturism eller annat. Försvinner skogen är det inte säkert att den övriga näringsverksamheten, till exempel jordbruket, kan bedrivas vidare. Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet är beroende av människan. Därför är det viktig att även Sverige jobbar med frivillighet när det gäller skydd av skog för att ta hänsyn till skogsföretagarnas förutsättningar.
LULUCF-förordningen
Ett annat uppdrag för miljömålsberedningen är att föreslå hur Sverige ska uppnå sina åtaganden inom LULUCF-förordningen om upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. EU har ett övergripande unionsmål på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter i nettoupptag av växthusgaser inom markanvändningssektorn. För att uppnå målet har ansvaret fördelats mellan medlemsländerna, där Sverige har fått det största betinget inom EU. Nettoupptaget i den svenska markanvändningssektorn ska 2030 vara fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter högre än genomsnittet 2016–2018. Enligt klimatrapporteringen 2023 uppgick det genomsnittliga nettoupptaget 2016–2018 till 44,8 miljoner ton, vilket ger att nettoupptaget 2030 behöver vara 48,8 miljoner ton.
Dålig strategi
Ofta förs det fram krav på minskade avverkningar eller längre omloppstider i de svenska skogarna för att kraven ska nås. Det är en dålig strategi som inte tar tillvara skogens verkliga klimatnytta genom att ersätta produkter baserade på fossila kollager till biogent kollager. Här borde EU istället ställa krav på att ersätta produkter baserade på fossila råvaror.
Längre omloppstider innebär ofta en stor risk för skogsägaren i form av stormskador, insektsskador och andra sjukdomar som snabbt minskar värdeutvecklingen på den överåriga skogen. Äldre skog växer allt långsammare, samtidigt som risken för andra restriktioner i brukandet ökar. Ett gott råd är därför att ersätta skog, som nått lägsta ålder för att slutavverkning, med ny skog av förädlade plantor som har omkring 25 procent högre tillväxt. Som medlem i Norra Skog får du dessutom en bra årlig avkastning i form av vinstdelningen.
Aktivt skogsbruk bäst
Sveriges strategi för att nå målen inom LULUCF-förordningen behöver därför vara ett aktivt skogsbruk med positiva incitament för åtgärder, som till exempel gödsling som sätter fart på fotosyntesen och kolinlagringen i skogen. På så sätt får vi även fler produkter som kan ersätta fossila produkter. För att skogsägare ska våga investera i aktiva skogsbruksåtgärder behövs även en lagstiftning som skapar trygga, långsiktiga och förutsägbara regler. Frågan är om de pågående utredningarna har förmågan att skapa ett förutsebart och rättssäkert system som även beaktar skogsnäringens konkurrenskraft?