Nytt liv i släktgården

Skankegården ser välmående ut. Den vitmålade panelen med grå foder och snickarglädje ser ut som att den alltid funnits på det stora huset. I själva verket är det flera års renovering och restaurering som ligger bakom det nu så självklara resultatet.

» Vi har haft som mål sedan vi träffades att en dag kunna köpa en gård, säger Hanna när hon och sambon Mattias visar runt på gården som ligger inne i Hackås, en by i Bergs kommun, drygt fyra mil söder om Östersund.

Hanna Bäckström är jägmästare och arbetar som skoglig administratör på Norra Skog och sambon Mattias Wikberg, även han jägmästare, är virkesområdeschef för Västra Jämtland. Båda har de sin arbetsplats på Norra Skogs kontor i Hackås, ett par kilometer från sitt hem.

Skankegården i Hackås är en av landets äldsta släktgårdar. Gårdens namn kommer från släkten Skanke, en av Sveriges äldsta släkter som härstammar från riddare Skanke, eller riddare Örjan Karlsson Skanke som han hette. Gården har tillhört samma släkt sedan 1394 och har ärvts inom släkten Skanke men 2016 fick paret alltså köpa gården och därmed bröts släktledet för första gången på 17 rakt nedstigande generationer.

Skankegården kan vara Sveriges äldsta släktgård. Gården har genom åren ärvts inom släkten Skanke, Skånke eller Skunck. Namnet skrivs olika över tid och släkten har gått att spåra ända tillbaka till slutet av 1300-talet.


»Folk blev nog oroliga att gården gick ur släkten. Det kom en dag en grupp från Skankeföreningen (som består av ättlingar från släkten Skanke) och frågade om de fick topsa mig och skicka på DNA-analys i USA. Det visade sig att jag var släkt med riddare Skanke så då blev nog medlemmarna i föreningen glada, även om det var på långt håll, säger Mattias som är uppvuxen i Hackås. 

Eftersom gården bär på sådana gamla anor så händer det att besökare kommer då och då. Det har hänt att en busslast med nyfikna besökare från den norska Skankeföreningen dykt upp på gården. 

» Många kör sakta förbi, knackar på och tar bilder inne på gården, säger Mattias.
» Det stör inget, det är bara roligt, säger Hanna. 

Kring Skankegården finns, såsom sig bör med en gård av denna ålder, en hel del skrönor och sägner. En av dem är att Heliga Birgitta ska ha övernattat på gården vid en genomresa.

» Det sägs också att vid ett bröllop på gården så rullades en matta ut från gården och ner till kyrkan som ligger en liten bit härifrån, säger Hanna.

Hanna och Mattias bjuder på kaffe och kakor, uppdukat på husets köksbord. Boningshusets kök är stort med djupa fönster och klätt i pärlspont, precis som det varit tidigare. I taket ligger de gamla takbjälkarna synligt.

» Det är ny pärlspont men vi hittade gammal här när vi rev, berättar Hanna. 

Snickaren Jan Lundström har funnits med under hela renoveringen och hjälpt paret med att återställa huset till sin forna glans.


Renoveringen tog fart under 2020 och under mars 2021 kunde familjen flytta in. Själva gården är kulturmärkt, men inte huset i sig. Det har gjort det möjligt för paret att kunna utföra de renoveringar och restaureringar som behövts. Sedan Mattias och Hanna köpte gården har de renoverat och restaurerat både in- och utvändigt för att få gården till sin forna glans. Bland annat har de bytt tak, reglat upp en högre övervåning, lagt in nya golv, ny värme, el, avlopp och badrum. För att få en bättre planlösning har de också flyttat trappen i huset. 

» Det gick inte att bevara så mycket i huset men vi har försökt att återskapa allting i gammal stil, säger Hanna.

På övervåningen finns ett stort allrum med fönster som vetter ut mot Storsjön och Oviksfjällen. Klara dagar går det även att se Klövsjöfjällen och Åreskutan. Tidigare fanns här bara ett mindre fönster.

»Störst skillnad blev det i allrummet uppe när vi flyttade trappen och fick mer utsikt, säger Mattias.

Hanna Bäckströms foton från renoveringsarbetet. Här allrummet nere.


Under renoveringens gång har familjen också utökats med två barn, Hilma fyra år och Heidi två år.

» Den största utmaningen, utöver alla arbetstimmar, har nog varit att bestämma hur allt ska vara och alla materialval. Det har varit många val, säger Mattias.

» Tillsammans med sömnbrist och två småbarn på det, säger Hanna.

Till gården hör också ett mindre gårdshus.

» Vi bodde i det huset medan vi renoverade det stora, säger Hanna.

I gårdshuset har det gått att bevara mer av den gamla originalinteriören såsom bland annat trägolven. Det huset är något yngre, men troligen är det byggt i början av 1800-talet. 

»Egentligen hade vi tänkt vänta med renoveringen av det lilla huset, men så fick vi förfrågan om att hyra ut huset så på tre–fyra månader gjorde vi i ordning det, säger Mattias.

Under renoveringens gång har de haft stor hjälp av snickaren Jan Lundström. En snickare som är precis vad ett sådant ställe som Skankegården behöver; en snickare som brinner för gamla hus med själ.

» Han är till ovärderlig hjälp, säger Hanna och Mattias. 

Till gården hör också, förutom skog och åkermark, en del ekonomibyggnader som ladugård och uthus. De står på tur framöver att restaureras och renoveras.

»Jag har häst och det vore en dröm att kunna ha den hemma på gården, just nu står den hos min syster som bor en bit härifrån, säger Hanna.

Mattias är uppvuxen i Hackås och Hanna kommer från Funäsdalen.