Den som bygger en bro på sin skogsfastighet tar på sig ett stort ansvar som dessutom gäller över lång tid. Bron behöver regelbundet underhåll och skulle en olycka inträffa kan den få allvarliga konsekvenser, både vad gäller personskador och rättsliga efterspel. Det gäller att göra rätt och ha koll på sin bro.
»Det är därför vi alltid ger rådet att först försöka hitta ett annat alternativ till en bro. Kan man exempelvis komma in från ett annat håll? Man får ganska mycket skogsbilväg för samma pengar som en bro kostar, säger Bengt Edström, vägspecialist på Vägbyrån Norra Skog.
Bygg inte av vad som helst
Genom åren har han sett skräckexempel på gamla ”hemmabyggen” och känner även till olyckor som inträffat. För något år sedan var det en timmerbil som precis hann över en äldre träbro, men släpet föll igenom när bron rasade. Den höll inte för trycket helt enkelt.
»Lyckligtvis blev det inga personskador, men det blev förstås en hel del merarbete och kostnader, berättar Bengt.
Han inser att det kan vara lockande att plocka ihop överblivna telefonstolpar och annat material och på egen hand snickra ihop sin lilla bro.
»Men då tar man en stor risk. Hur vet man hållfastheten på materialet och vilka tyngder som konstruktionen klarar? Nej, hemsnickrat ska man inte hålla på med, säger Bengt Edström bestämt.
Ta hjälp av en expert
Han får medhåll av Per Maxstadh, broingenjör på WSP i Karlstad, som arbetar heltid med dessa frågor runt om i landet. Tillsam-mans med Skogforsk har han tagit fram information med fokus på praktiska tips och råd för olika brotyper. Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut och finansierat av skogsnäringen och staten.
»Jag tycker skogsägarna ska sälja sitt trä och köpa stål när dom ska bygga sin bro. Då får man en konstruktion med bra bärighet och som håller över tid, säger Per Maxstadh.
Han tycker definitivt att den som ska anlägga en bro ska ta hjälp av en utomstående expert.
»Det finns kunnigt folk i flera konsultfirmor. De större skogsbolagen har också hela avdelningar som jobbar med väg- och brofrågor, dom ska man såklart ta hjälp av som medlem
Får du en bro på köpet?
En viktig detalj är skyltning. Har man skyltat på ett korrekt sätt gällande bärighet så finns en gardering ifall någon kör för tung last på bron. Finns ingen skylt bär du som markägare ansvaret helt på egen hand. Den som köper eller ärver en skogsfastighet kanske inte tänker på att det finns en bro eller broar längs skogsbilvägarna. Det är också något som man ska ta i beaktande som ny ägare.
»Ett generellt tips är att ta sina broar och dess skick på allvar. Det gäller både trä- och metallbroar. Minst en gång om året ska man göra en översyn och underhålla dom. Sopa bort löv och annat som samlar fukt och röj bort sly. Sopa också bort grus om körbanan är av trä, för där bildas gropar som samlar vatten. Det är en lämplig nivå på det man kan göra själv, säger Bengt Edström på Vägbyrån som anser att man bör överlämna mer omfattande kontroller till en expert på broar.
»Vart sjätte år ska man göra en mer grundlig inspektion. Exempelvis kontrollera betongfundament och leta efter sprickor där vatten kan komma in. Det kan bidra till att armeringen börjar rosta, något som förstås påverkar hållfastheten. Är man det minsta tveksam eller orolig över någon detalj, ska man kontakta en sakkunnig person som kan hjälpa till med inspektionen, säger Bengt Edström.
Äger du en bro och undrar vad den är i för skick? Då är en broinspektion något för dig.
Läs mer hos Vägbyrån.