Den lilla byn Lövsele utgörs av ett tjugotal hushåll söder om Lövånger i Skellefteå kommun. Här bor Deseree Olofsson i en gammal västerbottensgård från 1700-talet. Gården har funnits i släktens ägo i flera generationer, berättar Deseree medan hon visar oss runt. En del arbete med fastigheten har det blivit genom åren. Hon har bland annat installerat en grillkåta på gården och därinne puttrar en kaffepanna över öppen eld.
»Jag har vuxit upp här med mina föräldrar och min syster. Under uppväxten var det mest fotboll som gällde. Vi var sex ungdomar i byn som härjade på med fotbollen så det var mycket idrott för mig och syrran under uppväxten. Och så fick man hjälpa till mycket hemma naturligtvis, säger Deseree och häller upp kaffe.
Deserees föräldrar var bönder och hade 15 mölkkor och de ägde även flera skogsskiften i området. Det har bedrivits jordbruk på den här gården i alla år, ända fram till 1988 då man valde att avveckla jordbruket. Skogen har senare gått i arv till Deseree och hennes syster som delade upp skiftena mellan sig. Deseree har även gjort två tillköp själv.
Genuint intresse
Jord och skog har alltid legat Deseree varmt om hjärtat och hon har genom åren både drivit eget jordbruk tillsammans med sin dåvarande man, och senare arbetat som djurskötare. Idag arbetar hon heltid på ett jordbruk där hon mjölkar 80-90 kor två gånger per dag och samtidigt arbetar hon också i skogen på uppdrag av privata skogsägare. Arbetsdagarna blir långa då väckarklockorna ringer redan kvart över fyra på morgonen och hon kommer hem vid åttatiden på kvällen efter sista passet hos korna.
»Jag mjölkar korna morgon och kväll och eftersom det är delad tur så får man lite tid över mitt på dagen. Så då brukar jag jobba i skogen istället för att gå på promenad eller annat. Jag tar på mig röjnings- och planteringsuppdrag i egen firma. Och sen kan man ju fundera varför man flänger och far i skogen mellan dom här passen men man ska inte göra det mer märkvärdigt än vad det är, konstaterar Deseree med ett stort leende.
Men lite märkvärdigt är det nog. För utöver heltidsarbetet på jordbruket samt röjnings- och planteringsarbetet arbetar hon flitigt på den egna skogsfastigheten. Genom åren har hon huggit 7 000 kubikmeter virke manuellt med motorsåg.
»Men skotningen lejer jag bort. Och markberedningen, naturligtvis.
Åren som aktiv inom fotbollen gav Deseree en bra grundfysik, något som hon har haft stor nytta av som självverksam skogsägare.
»Man måste också ha ett genuint intresse, kunskap och tid. Om man inte har kunskap så bör man skaffa sig det. Jag har mest frågat min inspektor och bekanta för att få stöd och hjälp men det finns många kurser på webben också, säger Deseree.
Aktiv i föreningen
Det var framför allt Deserees pappa som skötte om skogen under hennes uppväxt. När han dog 1983 blev det upp till mamman och döttrarna att ta över ansvaret.
»Vi hade en inspektor i Lövånger som stöttade och hjälpte oss väldigt mycket i början och det var en stor trygghet för oss. För då kunde vi ingenting, vi visste knappt var rågångarna var. Där började föreningslivet och sedan har det bara fortsatt, säger hon.
Deseree var under många år ordförande för Lövångers skogsbruksområde. Nuförtiden sitter hon i föreningens huvudvalberedning och arbetar med att ta fram kandidater för styrelse- eller revisoruppdrag. Hon ingår även i valberedningen för Länsförsäkringar i Västerbotten.
»Det är två helt olika världar men båda uppdragen handlar mycket om mötet med andra människor och det tycker jag är väldigt intressant.
Grönrisplantering på prov
Vi beger oss någon kilometer söder om Lövsele till Åänget där Deseree har en skogsfastighet som hennes pappa köpte på 60-talet. Vintern 1997-1998 avverkade hon med motorsåg i området, men med hänsyn till ett närliggande fritidshus ville hon undvika markberedning. På inrådan av en bekant testade hon att grönrisplantera i stället, det vill säga att hoppa över markberedningen och plantera direkt på våren samma år som föryngringsavverkningen, utan hyggesfas. Skogsvårdskunniga i dagens läge rekommenderar inte grönrisplantering eftersom det ger plantan sämre förutsättningar att inte låta marken vila något och innebär dessutom högre risk för framförallt snytbagge. Men Deseree har turligt nog inte drabbats av detta. Hon tittar tankfullt ut över området som utgör en hektar av fastigheten.
»Fördelen med den metoden är att plantorna får de näringsämnen som frigörs när man avverkat och det ser man effekten av här. Det har gått kanon! säger hon med eftertryck.
Eftersom snytbaggar gillar doften av färska stubbar så bör man vid grönrisplantering använda sig av snytbaggebehandlade plantor, gärna större täckrotsplantor eller barrotsplantor. När Deseree utförde sitt experiment på nittiotalet var rekommendationen permetrinbehandling eller ett mekaniskt skydd mot snytbaggen.
»Det var en kul grej att prova men det var lite omständligt när man skulle plantera. Du ska ta plantan, stoppa den i en strumpa och sen in i planteringsröret. Men de där strumporna tog slut så då fick jag permetrinbehandla plantan och sedan behandla igen efter några år. Men det var då. Nu ska man av miljöskäl inte använda sig av permetrin längre, berättar Deseree.
Planera och fundera
Hon tycker att det är roligt att experimentera ibland och har även provat borgödsling och contortaodling. Även om Deseree egentligen har två heltidsjobb så betraktar hon arbetet i skogen som ”fritid”. Ifjol gallrade hon i ett område som hon både har planterat och röjt två gånger på egen hand. Att planera, utföra jobbet och se hur det utvecklas tycker hon är fascinerande.
Det blir lite speciellt med de platser där man har varit och jobbat själv och där det efteråt ser riktigt bra ut. Jag blir stimulerad av det och det får mig definitivt att må bra. Därför är jag så noga med att anteckna när jag har avverkat enligt skogsägarplanen. Om någon har markberett, skyddsdikat eller höglagt så skriver jag vem som har utfört arbetet och var. Jag är ganska noga med det, det kan vara en kul grej att veta när man blir gammal. Sen vet man ju aldrig hur länge den här kroppen håller ihop och då får man väl ta sig en funderare och hitta på något annat. Man blir ju inte yngre! utbrister Deseree och skrattar.