Statsministern talade om skogen som en strategisk resurs både för klimatet och svensk konkurrenskraft. Vidare menade han att skogen också är en källa till nationell stolthet och en bärande del av vårt svenska kulturarv. En hållbar skogspolitik måste därför kunna förena miljöhänsyn med skogsbrukets ekonomiska villkor.
Norra Skog välkomnar en ny skogsutredning och efterlyser en bred överenskommelse om skogen utifrån en samhällsekonomisk analys. Det finns flera viktiga frågor att reda ut, till exempel synen på skogen som motor i den gröna omställningen men också regelverk kring nationell fridlysning och skiljelinjen mellan miljöbalk och skogsvårdslagstiftning.
Här följer några av våra inspel:
1) Rättsutvecklingen har på senare år skapat stor frustration bland föreningens medlemmar där avsaknaden av politisk styrning och en oklar lagstiftning bidragit till rättsosäkra och oförutsägbara regler, vilket allt oftare tvingar enskilda skogsägare till ofrivilliga domstolsprocesser.
Skogsbruk är pågående markanvändning där avverkningar är en naturlig del i brukandet. På senare år har skogsvårdslagen, som är en så kallad speciallag, i princip tappat sin funktion. Underrättelser om avverkningar har i det närmaste ersatts av en tillståndsplikt enligt miljöbalken. Det är något som verkligen är fel när skogsägare som utvecklar höga naturvärden straffas med brukandeförbud eller beslut om att genomföra kostsamma artinventeringar som i nästa steg leder till inskränkningar i brukandet.
Efter en dom i Högsta domstolen har det därtill skapats nya frågetecken vad gäller rätt till ersättning vid inskränkning i brukandet. För att få ersättning måste skogsägare numer vända sig till tre olika instanser; först en anmälan till Skogsstyrelsen, sedan begära dispens hos länsstyrelsen och till sist stämma staten i Mark- och miljödomstolen. Detta är en helt orimlig ordning för att erhålla den ersättning som skogsägaren bör ha rätt till.
2) Miljömålet Levande skogar har fått stor betydelse för den skogliga miljöpolitiken och för bilden av hur skogsbruket påverkar miljön. Målstyrning är ofta ett kostnadseffektivt sätt att uppnå ett önskat resultat, men för att målstyrning ska fungera måste målen vara realistiska, mätbara och tydliga. Tyvärr lever inte miljömålet Levande skogar upp till dessa förväntningar, så som de nu hanteras. Därför efterlyser vi ett rejält omtag med fokus på uppnåbara mål som skapar motivation och positiva drivkrafter.
3) Vi på Norra Skog anser även att jordförvärvslagen bör reformeras. Syftet med denna lagstiftning är att främja sysselsättning och bosättning på landsbygden och att bevara balansen mellan enskilda markägare, bolag och staten. Det enskilda skogsägandet har tyvärr minskat de senaste 20 åren varför vi förordar att regeringen stärker jordförvärvslagen och ta bort de luckor som finns idag.
4) Ett annat stort problem är att mindre grupperingar inom allmänheten, genom exempelvis ideella miljöorganisationer, kan använda Århuskonventionen för att överklaga avverkningar för enskilda skogsägare. Detta leder till att många enskilda skogsägare tvingas att försvara sin rätt att bruka sin skog i domstol, samtidigt som det inte kostar ideella
organisationer någonting att starta en rättslig process. Vi anser därför att regeringen behöver se över Sveriges tolkning av Århuskonventionen och denna ojämna maktfördelning.